Vi är snart i mitten av december och det är hög tid att sammanfatta förra månadens utmaningsland Finland. Den här gången skriver jag om vad vi tyckte om böckerna, utan att ge någon sammanfattning av dem. Nästa gång kanske jag gör på ett annat sätt, det får vi se. Vill ni läsa om själva böckerna är det bara att klicka sig vidare in till respektive bloggare.
Inne hos en del bloggare hittade jag inget inlägg och då har jag helt enkelt tänkt att ni har hoppat den här månaden, vilket självklart är okej. Men det kan ju vara så att jag inte har letat tillräckligt bra och om jag har missat någon recension så får ni gärna lämna länken i kommentarsfältet så löser jag det.
Vi var en del som läste Sofi Oksanen, vilket inte var så värst oväntat måste jag säga. Bokföring enligt Monika gav sig på Utrensning. Monika tyckte att hoppandet i tid gjorde boken en otjänst och boken satte inga djupare spår hos henne. Men Monica tyckte ändå om boken då den fick henne att tänka efter, förfäras och vilja veta mer. Tidningsida läste även hon Utrensning och hon tyckte verkligen om den. Hon beskriver den som stark och berörande och hon känner verkligen med karaktärerna i boken.
Eli läser och skriver läste, precis som jag, Stalins kossor och säger att hon blev otroligt tagen av boken, som berörde henne mer än Utrensning. Eli reflekterar också över hur olika omslagen är till den häftade och utgåvan och till pocketutgåvan. TinaO läste också Stalins kossor och tyckte att fokus ibland låg lite väl mycket på mat och ätande. Trots detta tyckte hon att läsningen var angenäm och hon gillade även de små historiska tillbakablickarna. Pocketlover gav sig på Baby Jane men var inte helt förtjust i boken. Läsningen satte igång hennes känslor men hon fastnade inte helt enkelt. Hon gillade stilen, men inte innehållet och är därför inte främmande för att testa en annan av Oksanens böcker.
Det var även en hel del som läste Arto Passilina, vilket inte heller förvånade mig. På Elisons blogg lästes Harens år och den passade tyvärr inte Elison alls. Hon saknar den utlovade humorn och beskriver den som en kortare variant av Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann. Tråkigt, men så blir det ibland. Lottens bokblogg läste också en bok av Paasilinna, nämligen Uppdrag: skyddsängel. Till skillnad från Elisons så tyckte hon att boken var ganska komisk, men känner ändå inte att den lämnade något längre och djupare avtryck. Även Theresans läste Uppdrag: skyddsängel och hon tyckte att boken var både underhållande och tänkvärd.
Mirthful har också gett sig påArto Paasilinna. Hon läste De hängda rävarnas skog och var väldigt förtjust i boken och vill gärna läsa fler böcker av Paasilinna. Hon gillar det absurda i boken och tycker mycket om huvudpersonerna, även om hon antagligen hade föraktat dem om hon hade träffat dem i verkliga livet. Uppbokad läste Kollektivt självmord och tyckte att första delen var ganska seg och tråkig. Det blev bättre mot slutet, men var fortfarande ganska förutsägbar. Den var inte heller så rolig som hon hade hoppats, men ändå fullt läsvärd. Det är olika åsikter om Paasilinnas författarskap med andra ord!
Bokfröken läste den nordiska noir-deckaren Fälla (Marko Leino). Omdömet är att boken till en början är att den är lite snurrig för att sedan bli spännande på ett ganska lagom sätt, den verkar inte har framkallat bladvändar-effekten hos denna bokfröken.
Hos Nattens bibliotek föll bokvalet på Emma & Uno – visst var det kärlek (Märta Tikkanen). Natens bibliotek talar varmt om Tikkanen, hon har läst mycket av henne och även lyssnat på henne i radio en del, och den här boken verkar inte ha varit någon besvikelse! Boken beskrivs som fantastisk och det är ju ett gott omdöme av något.
Gothique har läst Nej tack (Anna-Leena Härköen) och trots att relationsromaner vanligtvis inte är något för Gothique så tycker hon om den här boken. Antagligen är det det cyniska och osentimentala skrivsättet i kombination med den svarta och bitska humorn som gör det.
Violens boksida läste Löpgravsvägen (Kari Hotakainen) och hon tycker att den var rolig på sina ställen och att det var intressant läsning, men boken var ändå ingen höjdare.
Enligt O gav sig på Sommarboken (Tove Jansson) och även om det var en småtrevlig läsning så känner Enligt O att den inte levde upp till hennes förväntningar. Hon ångrar inte att hon har läst boken men hade absolut förväntat sig lite mer blixtar och dunder eftersom många andra har skrivit så bra om den. Så tycker jag ofta att det är med böcker, att de höga förväntningarna drar ner läsningen.
Ielinashylla valde att läsa Underfors som är en urban fantasy-roman skriven av Maria Turtschaninoff. Elina verkar ha uppskattat boken och säger att den är spännande och äventyrlig med ett högtravande språk. Elina säger att det är lätt att glömma bort att vi har fantasyförfattare i Norden och det håller jag absolut med om!
Tempus fugit läste den historiska romanen Pirita, Karelens dotter ( Kaari Utrio). Omdömet är att boken har ett målande språk, är lättläst och fängslande. Gillar man historiska romaner så är detta en bok som Tempus fugit rekommenderar!
Nu har i alla fall jag fått en hel del bra tips inför nästa omgång med Finland…
