Dantes bibliotek

Om man tar livet av sig, är man då en egoistisk person som inte tänker på sina nära och kära? Det lätta svaret är ja, det finns alltid hjälp att få. Och visst är det så, det finns hjälp och mår man dåligt skall man få hjälp. Punkt. Men om man söker och söker, men om ingen reagerar då är det inte så lätt att bara fortsätta. Någonstans tar det antagligen stopp. Och det är om det Jay Ashers roman Tretton skäl varför handlar om.

I Tretton skäl varför har Hannah redan dött. Hon finns inte mer, hon har tagit sitt liv. Men på något vis håller hon sig kvar. Hon har lyckats bena ut tretton skäl till varför hennes liv blev som det blev, tretton orsaker till att hon inte klarade av att leva längre. Dessa tretton skäl består vart och ett av en person och för dessa personer skall få reda på vad de har gjort bestämmer sig Hannah för att berätta det för dem. Innan hon tar sitt liv spelar hon in sju band med en sida om varje person och händelse som har lett fram till hennes beslut.  Innan Hannah begår självmord skickar hon iväg ett paket med kassetterna till den första personen på listan. Som sedan lyssnar på banden och skickar dem vidare och vidare och vidare.

Clay Jensen får banden och förstår att han är med på Hannahs lista. Vad han däremot inte förstår är varför han är det. Han har aldrig gjort henne något, snarare tvärt om. Han var kär i henne och så vitt han kunde förstå var hon kär i honom med. Men så plötsligt händer något som gör att hon tappar fotfästet och han förstår inte vad som är fel. Förrän han lyssnar på banden…

Allt börjar med att Hannah kommer ny till staden och direkt blir allt fel, fel, fel. Hennes första kyss, som inte var något annat än två läppar som möttes och lite saliv som utväxlades, växte med hjälp av rykten till något större och okontrollerbart. Plötsligt är hon skolans slampa och alla vet om det. Och hon blir bemött därefter.

Eftersom Hannah är den hon ”är” blir det befogat att behandla henne ömsom som luft, ömsom som något skräp som hunden släpat in. Hannahs få vänner överger henne, hon blir utsatt för ett grymt övergrepp och genom flera olyckliga sammanträffanden blir hon indirekt orsaken till en annan människas död. Varje händelse blir till något större och när snöbollen väl är i rullning är det svårt att stoppa den…

Tretton skäl varför är något helt nytt. Det är ett berättargrepp som jag aldrig har stött på tidigare, en död tjej som skickar runt en bunt band till de personerna som fick henne att ta sitt liv. Det känns barbariskt, vissa av personerna är inte ens medvetna om att deras handlingar har påverkat Hannah så starkt, men det är samtidigt befriande.

Det är skönt med någon som pratar om självmord och som visar att ogenomtänkta handlingar kan förstöra hela livet för någon annan. Det är viktigt att inse att saker som man gör och säger inte bara påverkar en själv och där tycker jag att Ashers roman fyller en viktig funktion.

Jag tyckte att boken var väldigt bra just för att den tar upp det tabubelagda ämnet självmord och orsakerna till att någon tar sitt liv. Tanken om att det aldrig är någon annans fel får sig en rejäl törn.

Det fanns några småsaker i boken som jag inte tyckte hängde ihop. Bland annat så säger Hannah att det är en viss person som inte skall få banden, för det som avslöjas om honom gör att han aldrig skulle skicka dem vidare. Men trots det så återkommer samma person senare på listan och då som en person som skall skicka banden vidare, jag hängde inte riktigt med där.

En annan sak som jag tyckte var lite irriterande var avsaknandet av talspråk på banden. Hannah hade ändå spelat in dessa banden och pratade alltså, men det var väldigt tydlig skriftspråksuppbyggnad över hennes inspelningar. Författare brukar jobba mycket med att dialogerna skall kännas trovärdiga, men här var det alltså vissa saker som jag inte tyckte stämde.

Men trots detta är boken verkligen läsvärd! Det är otroligt spännande hur olika historier vävs samman till en, det höjer pulsen rejält att Hannahs och Cleys tankar varvas och allt eftersom jag lär känna Hannah och får reda på vad hon har varit med om blir jag riktigt förbannad.