RSS
 

Arkiv för maj, 2011

Presenterar: nytillskottet!

31 Maj

Det börjar kännas som om ett publikt hej är på sin plats. Hej!
Eftersom Therese redan har presenterat mig så fint (och berättat om den långa process av påtryckningar som slutligen fick mig att börja gilla idéen) så vet ni redan vad jag heter.

Alltså. Lena, eller Lenin som större delen av mina vänner kallar mig. Jag har inte riktigt bestämt mig för om det är ett smeknamn eller ett öknamn ännu. I korta drag är jag socionomstudent, stamkund på Göteborgs diverse inredningsbutiker, något lättretad och framför allt: bokmal sedan barnsben.

Jag skulle kunna säga att jag läser allt, men det hade varit en lögn. Jag plöjer framför allt samtida skönlitteratur och kriminalromaner, men har även en obotlig kärlek till facklitteratur. Lustigt nog är den inte riktigt lika obotlig när nämnda facklitteratur ingår i en av mina kurser. Jag ogillar populärpsykologi, är väldigt sällan motiverad att läsa biografier och skäms för att jag inte läser fler klassiker. Böcker för mig är något som funkar vid alla tillfällen – i reklampauserna under favoritprogrammen, på bussen, vid tandborstning och på tvättunnan i badrummet när min sambo gått och lagt sig och jag ”bara ska läsa ett kapitel till”. Helt ärligt så har det hänt mer än en gång att jag haft ena ögat i en bok och andra på något på spisen.

Det var nog med presentation såhär i början, eller hur? Hur som helst är jag glad att Marcus & Therese har bjudit in mig, och hoppas på att jag kan bidra med någonting vettigt, roligt eller tänkvärt här på bloggen. På återseende!

 

Recension: Om jag stannar (Gayle Forman)

31 Maj

Det snöar och skolan är inställd. Mia och hennes familj bestämmer sig för att utnyttja den lediga dagen och åka iväg till några släktingar, men ingenting blir som någon av dem hade tänkt. Istället för att komma fram till farmor och farfar är familjen med om en hemsk bilolycka. Mia är den enda som har överlevt och det är verkligen med nöd och näppe.

Mia flygs till sjukhuset och åker in och ut i operationssalen. Hon är i koma, men är ändå på något underligt vis fullt medveten om vad som händer runtomkring henne. Hon kan vandra runt i sjukhusets korridorer och höra samtal mellan hennes anhöriga. Snart inser hon att hennes liv inte ligger så mycket i läkarnas händer som i hennes egna. Hon måste själv bestämma om hon skall ta sig ur koman och leva vidare utan sin familj eller om hon skall dö.

Medan beslutet sakta tar form får vi lära känna Mia mer och mer. Hon vandrar inte bara runt på sjukhuset utan hon minns olika händelser som har inträffat under hennes sjuttonåriga liv. Hon minns den första dejten med pojkvännen Adam, hur de kändes när de kysstes första gången, hur hon och bästa kompisen Kim var ärkefiender från början och hur hennes lillebror inte litade på någon annan så som han litade på henne.

Mias anhöriga gör allt för att övertyga den medvetslösa Mia om att det finns anledningar att fortsätta leva även om hela hennes familj är död. Pojkvännen Adam försöker med hjälp av ett helt punkband smussla in sig själv till Mia och trots all ångest och rädsla kan jag inte annat än att le åt Adams desperata försök att ta sig till Mia.

Om jag stannar är verkligen trollbindande och berörande. Jag skulle promenera till stan förut men fick stanna flera gånger för att fortsätta läsa, SÅ bra är den. Den är så bra att jag tycker att det är helt befogat att sitta på bussen med tårar i ögonen medan jag hetsläser. Jag kunde helt enkelt inte lägga ifrån mig boken, det gick inte. Vad skulle Mia välja och varför? Under vissa partier var jag riktigt upprörd på Mia för hur hennes tankar gick, så man kan verkligen säga att det är en bok som engagerar.

Till en början var jag ganska skeptisk till att historien berättades av ett nästan-spöke, men när jag insåg att Mia var lika skeptisk till det som jag var så kom jag snabbt över det. Och nu tycker jag att det är ett helt genialt författargrepp. Utan att säga för mycket så kan jag avslöja att bokens slut är helt fantastiskt (men åh så upprörande!) och jag vill bara läsa mer, mer, MER. Tur då att jag har uppföljaren med den olycksbådande titeln När jag lät dig gå hemma. Synd bara att jag inte skall hem förrän i morgon. Jag är så nyfiken på vad som händer, hur allt fortsätter, om det fortsätter.

Boken handlar om så mycket mer än att Mia ligger allvarligt skadad på intensiven. Den komplicerade relationen till pojkvännen Adam, Mias cellospalande och planer om att flytta till New York, hennes känsla av utanförskap och hennes djupa vänskap till Kim gör att boken har otroligt många spännande dimensioner.

Skall du bara läsa en ungdomsbok i år är Om jag stannar verkligen mitt hetaste tips. Eller förresten. Skall du bara läsa en bok är du nog körd om du väljer Om jag stannar, den går itne att läsa utan att läsa uppföljaren…

 
3 kommentarer

Publicerat i Recensioner

 

Det gäller att vara innovativ!

30 Maj

I går lekte mina syskonbarn bibliotek med mina böcker. Den äldre var bibliotekarie och den yngre kom och lånade böcker på löpande band. De använde en häftapparat som stämpelmaskin, skrivbordet fick vikariera som utlåningsdisk, ett hyllplan i bokhyllan var återlämningsdisk och de hade ett litet block där lånen ”skrevs” upp.

Så långt är jag med på arrangemanget. Men i dag hittade jag en vaskränsare (!?!) mellan bokhyllan och skrivbordet. Och jag förstår ingenting. Jag tycker ändå att jag är på bibliotek relativt ofta och känner att jag har en god kunskap om hur de brukar se ut och fungera. Men jag kan inte alls komma på vad en vaskrensare (eller något som liknar en sådan) skulle ha på ett bibliotek att göra.

Men det kanske bara är jag?

 

Nytillskott och färdig uppsats

30 Maj

I skrivande stund sitter J och korrekturläser min uppsats en sista gång och sedan skall jag skicka in den. Otroligt skönt måste jag säga! Förutom att putsa på min uppsats tänker jag viga kvällen åt att läsa. Jag har kommit halvvägs i Om jag stannar (Gayle Forman) och jag är verkligen fast. Blir jag klar med den skall jag även börja läsa Ful (Scott Westerfeld) som ligger till grund för uppsatsen som jag skall opponera på, spännande spännande!

Något annat som är otroligt spännande är att det händer grejer här på Dantes. Min bästa gymnasiekompis Lena (mer känd som Lenin här bland kommentarerna) har bestämt sig för att börja skriva på Dantes hon med! Trumvirvel och fanfarer! Jag har fört en lång och utdragen övertalningskampanj för att få med henne och lagom till sommarlovet kände hon att det var dags.

Jag och Lena har ganska lik boksmak, med den enda skillnaden att hon läser deckare och kriminalromaner istället för alla ungdomsböcker som jag plöjer. Med andra ord är hon helt klart ett efterlängtat komplement eftersom både jag och Marcus (som mer eller mindre verkar ha gått i ide) envisas med att undvika just deckargenren. Det blir nog väldigt bra det här!

Jag tänkte inte avslöja allt för mycket om Lena, hon får känna lite själv hur mycket hon vill dela med sig till er (snäll som jag är). Kanske skriver hon ett inlägg där hon presenterar sig själv, kanske låter (precis som jag gjorde) hon små pusselbitar komma fram efter hand. Det enda som jag faktiskt kan avslöja är att hennes Dantedebut kommer att ske snart!

Dessutom tisslas och tasslas det i kulisserna om att vi kanske har ytterligare ett nyförvärv på gång, men ingenting är säkert än och ni får självklart veta mer när allt är klart.

 

Inlånad småbarnsförälder

29 Maj

Det är INTE likt mig att vara uppe och studsa vid halv sju en söndag, men i helgen är jag barnvakt åt mina syskonbarn så det är bara att gilla läget.

Av samma anledning har det inte blivit så mycket läst denna helgen heller (hur orkar alla som har barn göra något efter att barnen har somnat?!). Det som jag har läst är Bockarna Bruse och Ronja Rövardotter. Ronja är helt klart en av mina stora barnboksfavoriter! Vanligtvis brukar vi läsa några kapitel i Stora Emliboken eftersom det är barnens stora favorit, men nu har min lillebror lånat den så det blev inget med det.

Min barnboksdel i bokhyllan är inte direkt fullproppad, jag har bara kvar några titlar sen när jag själv var liten. Två av dem har helt skeva könsbilder så de vägrar jag konsekvent att läsa, så då återstår nästan bara Emil (även om Emil också håller ganska hårt på de traditionella könsrollerna) och Ronja.

Men när vi läste Emil sist satte jag nästan i halsen. Barnen älskar att prata om böckerna vi läser och jag är inte sen att haka på, men när de frågade varför Emils pappa var så elak så visste jag verkligen inte vad jag skulle säga. Jag har bara förutsatt att Emil är bra att läsa för det är Astrid Lindgren, men kanske har jag inte tänkt efter ordentligt? Anton är ju verkligen en urkass förälder, men det gav å andra sidan ett bra tillfälle till att prata om föräldraroller. Usch, det är svårt det här med barnlitteratur!

 

Recension: Macbeth (William Shakespeare)

27 Maj

Skottland, tidigt 1000-tal och kaoset är ett faktum. Det råder närmast anarki i landet och kungar blir avsatta och mördade om vartannat. Människor är fattiga och olika stammar gör allt för att just deras stamfader skall få makten. Och ungefär där börjar Shakespeares Macbeth.

Macbeth, som är en av kung Ducans mest framstående generaler, får höra av tre häxor att han skall bli både tan av Cawdor och kung över Skottland. I sin iver att få detta att slå in begår Macbeth och hans fru de mest fasansfulla brott. De börjar med att mörda kung Ducan och få det att se ut som om det var hans son som gjorde det och i samma anda fortsätter det genom hela berättelsen. Sätter sig någon i vägen för paret Macbeth så finns det bara ett sätt att lösa problemet på – genom våld.

Macbeth får mer och mer samvetskval men hans storhetsvansinne känner inga gränser. Till slut, utan att han riktigt vet hur det gick till har han i stort sett hela Skottland och England mot sig. Men Macbeth fruktar inte, häxorna har nämligen berättat att det inte finns något skäl till oro förrän skogen börjar röra på sig och de har också berättat att den enda man som kan döda honom inte är född av en kvinna. Trygg i vetskapen om att det varken finns promenerande skogar eller män som inte är födda av en kvinna tar Macbeth upproret med ro. Han kommer ändå inte att bli skadad…

Jag har som sagt inte läst Macbeth tidigare vilket gjorde att jag blev lite förvirrad av alla olika personer som är med i berättelsen. Tur då att det fanns ett himla fiffigt persongalleri i början av seriealbumet, det var bara att bläddra tillbaka för att snabbt ta reda på vem som var vem. Jag hade inte alls samma problem när jag läste Frankenstein i serieformat, men den hade jag läst innan så jag antar att det var därför. Av uppenbara skäl lär man känna personerna mer i en roman med personbeskrivningar än i ett seriealbum med i stort sett uteslutande dialoger…

Tonerna i albumet går i mycket mörka färger, framför allt brunt och svart, vilket passar perfekt med den tragiska berättelsen. Det är väldigt snygga och detaljerade bilder som gör att läsningen tar lite längre tid än vad som var nödvändigt, jag ville ju njuta ordentligt av varje ruta. Men samtidigt vill jag hela tiden veta vad som händer på nästa uppslag, så jag slits lite mellan att fort ta mig igenom berättelsen och att njuta av bilderna. Ett riktigt i-landsproblem med andra ord!

Jag tyckte att Macbeth fungerade väldigt bra i serieformat, det var så klart många händelser på ett litet utrymme men jag kände aldrig att det var för mycket eller att jag blev förvirrad. Det enda negativa är att allting händer så snabbt, det är inget utrymme för att hämta andan mellan katastroferna men det är lite det som är serieformatets charm. Nu är jag dock ganska taggad att läsa ”den riktiga” Macbeth för att se hur serien förhåller sig till den.

Till hösten kommer Jane Eyre (Charlotte Brontë) i serieformat och eftersom jag verkligen älskar romanen så skall det bli väldigt spännande att läsa!

 
 

Tipsglädje!

26 Maj

Jag formligen älskar att ge boktips, det är så roligt att fundera ut vilken bok som skulle passa personen i fråga bäst. Min lillasyster (den som är sjutton år) har lånat Det är så logiskt alla fattar utom du (Lisa Bjärbo), Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag (Sara Ohlsson) och Här ligger jag och blöder (Jenny Jägerfeld). Min syster är ingen storkonsument av litteratur, hon läser absolut men inte i samma utsträckning som jag gör.

Nu har det däremot visat sig att hon hade skickat vidare alla dessa böcker till sin bästa vän som verkligen älskade dem! Hennes bästa vän är nästan en lika stor bokmal som jag är, dock utan tillgång till så många böcker. Så i dag plockade jag ihop ett litet bokpaket till henne. Hon har fått låna Tretton skäl varför (Jay Ascher), Vilda gröna ögon (Joyce Carol Oates), Ingen grekisk gud, precis (Katarina Kieri) och Var är Alaska? (John Green). Jag hade även packat ner Per Nilssons Hjärtans fröjd och Vad mina vänner inte vet av Sonya Sones, men dem hade hon redan läst. Alla dessa titlar är böcker som jag verkligen tycker om så jag hoppas att A också skall göra det!

Ungdomslitteratur är verkligen min favoritgenre att ge tips i, så nu längtar jag tills A har läst klart alla dessa böcker så jag kan förse henne med fler!

 

Nu ska vi lura bort lästorkan!

25 Maj

Uppsatsen är i det närmsta klar och nu känner jag mig redo för att återuppta läsningen igen! Lagom tills jag ställde mig och tittade i min bokhylla så dunstade två paket ner på min hallmatta. Det var tre recensionsex som jag nästan hade glömt av att jag hade efterfrågat, så nu är frågan om vilken bok som jag skall ge mig på löst!

Böckerna som dök upp var alltså Om jag stannarNär jag lät dig gå (båda av av Gayle Forman) och Macbeth (Shakespeare) i serieformat. Jag har bestämt mig för att ge mig på Macbeth nu med det samma eftersom jag vet att serier är ett effektivt sätt att bli av med lästorka. Jag har inte läst Macbeth tidigare så jag går in i läsningen utan någon direkt bakgrundskunskap, spännande! (Jag funderar dock på att låta J läsa den lite snabbt innan jag recenserar den för att få ett hum om hur den förhåller sig till originalberättelsen.)

 

 

Tisdagsglädje

24 Maj

Saker som man kan glädjas åt en helt vanlig tisdag:

  • jag hade uppsatshandledning i dag och fick underbar respons av min handledare. Hon verkar gilla vad jag har skrivit och trodde till och med att jag har skrivit uppsats innan, vilket jag inte har. Jag blev riktigt glad och slickade nöjt i mig all beröm. Om en vecka skall den lämnas in och jag känner mig ganska lugn inför det.
  • vi har fått reda på vilka vi skall opponera på och jag skall läsa en uppsats som baserar sig på romanen Ful av Scott Westerfeld. Ful är en dystopi där alla invånare opereras vackra den dag som de fyller sexton. Jag blev sugen på att läsa romanen redan när min kursare pratade om den första gången och nu ”måste” jag alltså göra det. Roligt, roligt!
  • J har lämnat en hel påse med nygräddade kanelbullar i mitt kök. Finns det något bättre än kanelbullar, te och en mysig bok? Vädret (som är allt annat är soligt i dag) bjuder ju verkligen in till liknande aktiviteter!

 

Hoppas att ni är lika sprudlande glada som jag är!

 

 

Sommaromslag

23 Maj

Det är så soligt och fint ute nu (i alla fall här i Göteborg) så jag tänkte passa på att bjuda på några riktigt somriga bokomslag från min bokhylla:

 

Så, nu beställer jag sommar och sol och lata dagar vid sommarstugan. Självklart med en bok eller två i handen.

 

 
 
Blogg listad på Bloggtoppen.se
\"Blogg