RSS
 

Arkiv för december, 2010

”Det är ju inget att stoltsera med, direkt”

26 Dec

Kunder som är arga redan innan de kliver in i bokhandeln är alltid en fröjd att ta emot. Dessa butterkunder finns det mängder av, men vissa sticker ut från övriga lite extra. För ett par dagar sedan fick jag nöjet att bekanta mig med en sådan (YES!). En  karl på gissningsvis 60-något som räckte fram en lista på fyra boktitlar, den äldsta från 1998 och den nyaste av dem från 2002, och frågade om vi hade dem. Efter att ha dubbelkollat i datorn svarade jag att vi tyvärr enbart hade en av de fyra i lager då de hade några år på nacken. Det vände inte direkt något ”frown upside down” för att låna ett uttryck. Den, säkert vanligtvis trevlige, mannen kände sig nödgad att påtala att det ju inte direkt var något att stoltsera med. Jag tror att han till och med lyckades uttrycka detta på fem helt olika sätt vilket i sig är en imponerande prestation. Kudos!

Josörrusåatt, klart vi borde ha alla utgivna titlar i lager. Från år noll och framåt. Att enbart ett exemplar vardera av 2000-talets utgivna böcker skulle kunna fylla en hel bokhandel är inget han verkade bry sig om. Men det är klart. Lite dåligt är det ju att vi inte har allt.

Skäms på oss.

 

24/12-10

24 Dec

Hör ni. Idag tar vi ledigt från bloggandet, va?

God jul!

 

Da’n före doppareda’n.

23 Dec

Ni får ha överseende med att jag inte överöser er med texter här på bloggen, den här dagen är den fjortonde (femtonde?) arbetsdagen i sträck för min del. Det finns inte så mycket energi eller tid över helt enkelt.

Nu är det inte långt kvar tills julen på allvar är här. För mig börjar julafton officiellt någon gång mellan två och tre när jag börjar värma upp inför Kalle Anka på TV:n. Så var det förra året och likadant lär det bli i år. Främsta anledningen är nog att jag behöver ta mig igenom några timmar arbete även på självaste julafton (det är jag och Karl-Bertil!). Men hej, det är ju i alla fall böcker jag arbetar med.

Julveckans mest obekväma ögonblick är hittills när jag behövde fråga en stel, kvinnlig kund 65+ om det var boken ”Erotiska berättelser” hon letade efter när hon försökte beskriva. Eller snarare ögonblicket efter, när hon ställde frågan ”Var ska grejen in?”.

Hon syftade på sitt kontokort och kortterminalen.

 

Golva mej

20 Dec

Idag lämnade Posten över ett paket till mig. Jag trodde att det var en av recensionsböckerna som jag väntar på, men icke! I det vadderade kuvertet låg en fin liten julklapp.

Den var inslagen men eftersom det inte fanns någon lapp med anvisningar (eller ens avsändare) om att jag inte fick öppna den innan julafton så syndade jag lite…  Jag är alldeles för nyfiken för att låta paket ligga och vänta på mig (vill man ge mig något är det säkrast att gömma det noggrant. Jag är som ett litet barn).

I paketet låg en bok som jag inte ens visste att jag ville ha – vilket som ni vet är de absolut bästa presenterna!

Thomas Kollberg, Göran Lange och Ragnar Lång har gett ut boken ”Golva mig… i Kilroys fotspår” som är en fin bok med bilder på klotter och graffiti från 70- och 80-talets Göteborg. Politiska budskap blandas med hälsningar, religion, rekommendationer (”Köp en tvål”), livsfilosofi (”Tänk på döden”, ”Jag vill inte dö”) och sex.

Jag har redan skrattat mig igenom boken och kommer återkomma till den så fort jag behöver muntras upp lite. Den åker genast upp på min hylla med ”speciella” böcker.

Jag säger ett stort tack till min ”anonyma” tomte (jodå, jag misstänker nog vem som ligger bakom julklappen) som känner mig så pass bra att han vet att lite poetisk samhällskritik i bildform är det som piggar upp mig allra mest!

 

Recension: Frankenstein (Mary Shelley)

19 Dec

Nej, det är inte så att jag har gått och blivit senildement. Jag vet att jag skrev ett inlägg med exakt samma rubrik i torsdags, men den här gången är det faktiskt serievarianten som jag har tänkt att recensera!

Detta var en utav de bättre serieversionerna av en roman som jag har läst. Bilderna var riktigt fina. De flesta rutorna gick i någon form av brunt, svart, mörkrött eller grått vilket passar utmärkt med den uppgivna och tragiska känslan som finns i historien. Jag tycker att bilderna är väldigt talande och man har lyckats få dem att passa bra ihop med berättelsen, pratbubblorna och min bild av hur det hela såg ut.

I ”Frankenstein” finns det en hel del karaktärer som kan vara svåra att hålla koll på. I en av filmerna har man löst detta genom att helt enkelt ta bort vissa av personerna, vilket är väldigt trist. Här har man istället valt att ha ett uppslag i början där alla personerna finns med. Som läsare kan man alltid gå tillbaka dit och se vem som var vem, vilket jag tyckte var väldigt bra. Detta underlättar nog en hel del för lite mer ovana läsare.

På de allra flesta ställena höll sig serien till Shelleys berättelse. Även om innehållet så klart är väldigt komprimerat så har man ändå tagit sig plats att citera vissa delar av breven som sjömannen skrev till sin syster vilket gav en fin helhet. Jag var rädd att man skulle ha kompromissat bort ramberättelsen till förmån för själva berättelsen, men så var alltså inte fallet.

På de 140 sidorna är det inte en enda händelse som jag känner att jag saknar. Däremot ställer jag mig lite frågande till att det har dykt upp en företeelse som i alla fall inte fanns i min romanversion. I serien får vi veta att anledningen till att familjen De Lacey (som monstret bevakar under ett år) är så fattiga är för att Felix (sonen i familjen) har hjälpt Safies far att rymma från fängelset. Felix skulle ha försett honom och hans medfångar med pass och hjälpt dem ut ur landet. När detta uppdagades tog man ifrån familjen alla deras tillgångar och de tvingades in i fattigdomen.

Detta är som sagt ingenting som finns med i den översättningen som jag har läst och jag undrar lite varför man har känt sig tvungen att ta med detta. Alternativen som jag ser det är att det helt enkelt är någonting som fattas i min översättning (det verkar dock konstigt att en översättare skulle ta bort en hel episod så där) eller att man i serien har känt att detta är något som man borde förklara närmare så att de unga läsarna skall få ett samband.

Jag tyckte att det var en riktigt bra omarbetning av Mary Shelleys kända roman. Jag har redan skickat boken vidare till min litteraturlärare och rekommenderat min handledare att beställa in ett par till sina klasser. Det finns så mycket bra med det här albumet så jag kommer absolut att använda det som en inkörsport till den klassiska litteraturen.

Och ni, idag är det ju fjärde advent. Vi får inte glömma adventsrimmet!

När fjärde ljuset brinner,
vi hämtar julegran
och alla barnen räknar
dan före dan före dopparedan.

 
1 kommentar

Publicerat i Recensioner

 

Fredagstipset!

17 Dec

Så här en vecka innan julafton var kandidaten för veckans boktips ganska självskriven. Yes, självklart är det självaste tomten som här och nu skall få lite nyttiga boktips.

Jag tänker mig att tomten har det ganska jobbigt just nu. Många önskelistor att läsa, mycket klappar att tillverka och många nissar att hålla reda på. Sen skall vi ju inte tala om hur det blir på julafton. Nej, jag tror bestämt att tomten behöver lite tips på hur han bäst skall varva ner. Jag har rotat fram boken ”29 sidor mot stress”, en liten bok som till och med tomten skall lyckas pressa in i sitt tajta tidsschema!

Vidare har jag lagt märke till att tomten har odlat en rejäl kalaskula, antagligen som en direkt följd av all risgrynsgröt. Om han skall fortsätta orka arbeta som han gör är det dags att gör något åt detta! Vad passar inte bättre än en bok av Anna Skipper (som vet en hel del om det där med att tvångsbanta folk) och Bert Karlsson (som vet en hel del om det där att ha en kalaskula)? ”Ät rätt och må bättre!” är Annas och Berts julklapp till tomten.

Till sist måste det ju vara ganska jobbigt att läsa önskelistor från x antal miljoner barn och ärligt talat känns det lite old school med en massa snigelpost. Det hade varit så mycket lättare, för alla inblandade, om tomten bara kunde veta vad varenda unge önskar sig. Som ett led mot ett papperslöst samhälle vill jag rekommendera tomten ”Konsten att läsa tankar”. Lyckas tomten med det som titeln lockar med så sparar han inte bara en massa tid utan även en himla massa träd. Miljövänligt och bra, allt i tidens anda!

 

Recension: Frankenstein (Mary Shelley)

16 Dec

Till en början tyckte jag att ”Frankenstein” var riktigt seg. Boken inleds med ett antal brev som en man, som är på väg till Nordpolen med sitt fartyg, skriver till sin syster. Jag tyckte inte att dessa brev gav så mycket. Visst, de sparkade igång historien, men det var inte mer än så. Breven fungerar som en ramberättelse och vi stöter inte på sjömannen igen förrän i slutet av boken, då igen i breven till sin syster.

Till skillnad mot vad många tror är det inte Frankenstein som är monstret, utan han är vetenskapsmannen som skapar monstret. Fram tills dess att Frankensteins monster börjar leva känns boken lite torftig. Det är mest beskrivningar och berättelsen känns ärligt talat lite utdragen. Men så fort ”monstret” vaknar till liv ändras detta. Då får vi ta del av ömsom Frankensteins och ömsom monstrets tankar. Till en början sympatiserar jag bara med stackars Frankenstein som råkar ut för olycka efter olycka, men när jag sedan lär känna monstret så inser jag att berättelsen har, som så ofta, två sidor.

”Frankenstein” är en berättelse om framförallt ensamhet men även om kärlek och längtan efter lycka. När Frankensteins skapelse vaknar till liv flyr Frankenstein i panik och efter detta drabbas han av depression efter depression. När han får reda på att hans lillebror har blivit hänsynslöst mördad överger han sin studieort och beger sig tillbaka till sin familj i Genève. Snart inser han att mördaren inte är den som misstänks, utan att det är hans egen skapelse som ligger bakom tragedin. Efter detta bestämmer sig Frankenstein för att utkräva sin hämnd och en katt- och råttajakt börjar.

Även om boken som sagt är lite småseg på vissa ställen så tycker jag absolut att den är läsvärd. Efter en fjärdedel var jag fast och kunde knappt lägga ifrån mig boken. Ibland blir jag irriterad på Frankenstein för hans fumlighet och beslutsångest. När han väl fattar något beslut blir det oftast fel. Även om monstret varnar honom för att göra vissa saker så gör han det ändå och det känns lite som om han utmanar ödet. När monstret sen införlivar sina hot blir han gång på gång ett nervvrak och detta gör mig lite irriterad (på det där engagerade viset, ni vet). Kan Frankenstein inte bara sluta med att göra tvärt emot vad monstret säger och istället lägga sin energi på att hitta och oskadliggöra monstret?!

(Förresten, Agrasso bokförlag har precis gett ut Frankenstein i serieformat och jag är riktigt nyfiken på att få läsa den.)

 
1 kommentar

Publicerat i Recensioner

 

Recension: Quirkology (Richard Wiseman)

14 Dec

Quirkology av Richard Wiseman (”Oväntat…”, tänker du efter den rubriken) var en av de böcker jag passade på att läsa under min senaste USA-vistelse. Min läsning går i vågor, ibland behöver jag enbart skönlitteratur och andra perioder går jag enbart igång på facklitteratur. Strax innan den resan märkte jag allt mer hur det var dags för det sistnämnda och därför fick Herr Wiseman och ett par andra stolliga professorer åka med i min väska.

Quirkology är vad du skulle få om du tog enorma mängder forskning om psykologi och människors beteende, en ordentlig dos humor och mixat ner det i en matberedare så det är lättsmält läsning som återstår. Där andra böcker kan bli sega i texten (Pinocchioeffekten exempelvis) eller helt enkelt tråkiga i vad de tar upp (ska vi ta Pinocchioeffekten som exempel kanske?) bitvis levererar Wiseman här en bok som är intressant, lärorik och rolig från första till sista sidan. Om du vill veta hur namn kan påverka det yrke man sysslar med, vilka bilägare som är mest benägna att fuska i snabbkassor och köra för fort förbi skolområden (ni lär inte kunna gissa, tro mig) och mycket mer är den värd att plocka upp.

En galet bra bok. Rekommenderas varmt!

 
 

Lägesrapport 2

12 Dec

Jag vill ju inte vara sämre än Marcus och tänkte därför även jag ge er en uppdatering om köpstoppet. På det stora hela har det gått bra. Jag har haft vissa svårigheter när jag har julshoppat, men eftersom december i allmänhet är en månad då jag sällan har råd att lägga pengar på mig själv så har det varit någorlunda lätt att avstå.

En klar fördel är så klart att det dök upp tre ”gratisböcker”  i förra veckan. Jag fick ”Varför heter det tonfisk?” eftersom jag nyss tecknat en prenumeration på Språktidningen, och ”700 dagar i Bagdad” och ”Äkta vara” av Ordfront då jag prenumererar även på deras tidning. De skall bli intressanta att läsa när tillfälle ges.

Något annat som gör att köpstoppet är relativt lätt att uthärda är att det för närvarande står nittioen böcker i min bokhylla som jag inte har läst. Jag trodde inte att jag hade ett boksamvete, men nu har det talat och det säger: ”läs minst tjugo av dem, sen kan vi prata om att köpa nya böcker”. Det, samt det faktum att jag har en påse med femton böcker hos Marcus som jag skall få (han skänkte ju bort en hel drös böcker för ett tag sedan, en del titlar finns nog fortfarande kvar) gör att köpstoppet känns inte bara uthärdligt utan även extremt välbehövligt.

Och ni, ha en mysig tredje advent. Nu skall jag kalasa på en nybakad lussekatt!

När tredje ljuset brinner,
vi juleklappar syr
och vi bakar kakor
och har ett fasligt styr.


 

Fredag = Boktips!

10 Dec

Fredagens boktips går till Ted Mosby! Vem? Jo, den där killen i ”How I Met Your Mother” som är väldigt bra på att dra ut på historier om hur han träffade sina barns mor.

Till Ted vill jag tipsa om inte mindre än tre böcker(!). Först ut är givetvis Barney Stinsons egen ”The Bro Code”. Man måste kunna reglerna innan man kan ge sig in i spelet, inte sant? I ”The Bro Code” ger Barney en tydlig genomgång av vad man får och inte får, och framför allt vad man måste göra gentemot sina bros.

Nästa bok är även den av Barney Stinson. Det är ”The Playbook: Suit up. Score Chicks. Be Awesome.”, Barneys fantastiska uppföljare. Neil Strauss kan slänga sig i väggen, här levereras en snudd på perfekt väg till, ja, att nå målet vilket det nu är för kvällen. Ett måste är emellertid att ha läst hans tidigare bok för att man inte ska begå ett kardinalfel och bryta mot The Bro Code.

Sist ut är en renodlad bok om hur man ska klä sig. ”Off the Cuff”, eller ”Ditt rätta jag” som den heter på svenska, är Carson Kressleys bok om hur man hittar rätt i den oerhörda djungeln som är klädmode i den moderna världen. Carson känner ni säkerligen igen ifrån serien Fab 5 där han tillsammans med sina kollegor styrde upp slafsiga livsstilar med ett ständigt leende.

Suit up.

 
 
Blogg listad på Bloggtoppen.se
\"Blogg